PDF Skriv ut E-postadress

 

Fellponnyn hör hemma i norra England, främst i Cumbria, där den i förhistorisk tid troligen strövade fritt. Fellen härstammar från den nu utdöda Gallowayponnyn. Vikingarna använde ponnyn till att plöja, dra pulkor, ridning och packarbete,arbetsponniera hölls i byarna och avelsdjuren gick fritt i bergen.

 

Från 11-talet användes dom till pack-karavaner för med olika lokala varor,på 13-talet blev handeln med Belgien livlig, och fellponnyn passade utmärkt till detta arbete då den är stark, smycket säker på foten, stabil men ändå snabb och ej så hög så den var lätt att lasta.Den användes även inom gruvindustrin och vid arbete med fåren.

 

I  slutet av 18-talet visades dom för första gången, stamtavlor samlades in och dom började registreras.1922 bildades Fell pony society, för att hålla rasen ren och inte låta den försvinna in i korsningsavelsprogrammet som kommit till stånd för att få fram större gårdshästar.

 

Fell ponnyn av idag är en idealisk familjeponny, stark, bär även vuxna, säker på foten,vet var det går att ta sej fram i både bergen och blötmark.Stabil,klarar oftast av stora påfrestningar, både fysiskt och psykiskt. Uthållig, energisk trav,passar ypperligt till körning, Bra knälyft och gott hasarbete är även typskt för rasen. Detta för att spara energi när de ska ta sig fram i det ljunglandskap de är från.

 

Mankhöjden får ej överstiga 142,2, vanligaste färgen är svart,svartbrun, även brun och skimmel finns. Liten stjärna i pannan är tillåtet och även vitt på bakbenen upp tom kotan.


Typiskt för rasen är bred bröstkorg, rikligt med hovskägg, man och svans. En rejäl vinterpäls då dom är avlade på att klara sej ute i bergen året runt med stödfodring vintertid.